Sarvlaks gårds och dess ägares historia är känd från 1450-talet. Gården har gått i arv från generation till generation inom tre släkter: Creutz, von Morian och von Born. Genom giftermål har den övergått från den ena ätten till den andra. Den bar aldrig sålts.

Viktor Magnus von Born, känd politiker i sekelskiftets Finland, förgrundsgestalt i kampen mot förryskningssträvandena och lantmarskalk i den sista ståndslantdagen, delade godset 1914 mellan sina barn. Stommen och Gården tillföll Ernst von Born under namn av Stor-Sarvlaks. Friherre Ernst von Born, som var barnlös, testamenterade jämte sin maka Alix Gården till Svenska Litteratursällskapet i Finland. Karaktärsbyggnaden bebos nu, i enlighet med testamentets bestämmelse, av en ättling till V.M. von Born, Ernst von Borns far.

Intet säkert är känt om den äldsta gårdsbebyggelsen. Fynd av grundsten tyder på alt den legat ca 100 m SSW om den nuvarande huvudbyggnaden, vid bron over ån, nära intill såg, kvarn och brunn. Man vet att de gamla träbyggnaderna år 1676 var förfallna och obeboeliga.

Det nuvarande karaktärshuset och den västra flygeln byggdes på 1600-talet, då adeln stod på höjden av makt och rikedom och modet föreskrev statliga huvudbyggnader på adelsgodsen. Sarvlaks slott är det ena av de två barockslott Finland kan uppvisa. Dct andra är Villnäs. I stram enkelhet bar Villnäs slott en slät fasad med fönster i ytterväggens plan. Fasaden på Sarvlaks har från början prytts av pilastrar mellan fönstren, vilka dock ursprungligen var små, blyinfattade, i väggens plan, utan inramning. Som byggmästare anges den från Reval bördige Acatus Groneberg, som även anlitatsför reparationer i Borgå domkyrka.

Obekräftade uppgifter anger 1619 som grundläggningsår då Ernst Creutz agde godset. Det egentliga byggnadsskedet inföll dock under senare hälften av 1 600-talet, under riksrådet, amiralen Lorentz Creutz d.ä:s (t 1676) tid, och först under hans sons, landshövdingen Lorentz Creutz d.y:s tid, år 1683, stod huset färdigt.

Byggnadsmaterialet ar gråsten till källare, stenfot och knutar upp till taklisten, f.ö. tegel, troligen brända på eget tegelbruk. Ytterväggar och bärande mellanvaggar är upp till 85 cm tjocka. Trapporna och en del av första våningens golv är av stenplattor från Reval och Gotland, hitfraktade på Gårdens egna fartyg. Mellangolven är av trä. Yttertrappan, från 1850-talet, är av sten från Hamnskär i yttersta delen av dåvarande Sarvlaks skärgård.

Under tre århundraden har huset både till det yttre och det inre undergått mindre förändringar, främst efter den brand som 1880 förstörde taket och vindsvåningen. V.M. v. Born lät då bygga om taket i enlighet med tidens smak, efter ritning av arkitekt F. Sjöström. 1932 återställde Ernst von Born det nuvarande säteritaket. Vidare har fönstren förstorats och fått inramning, nya fönster har tagits upp medan andra igenmurats. Den ursprungliga enda utgången i mitten av norra fasaden, har kompletterats med en köksutgång i öster och en trädgårdsutgång med veranda och allan i söder.

Husets enkla grundplan har dock bevarats: två mellanväggar från norra till södra långväggen delar huset i tre nästan lika delar. I den mellersta delen finns trapphuset, som i alla våningar upptar ca 1/5 av hela golvytan, och ett rum innanför norra långväggen. I de båda sidodelarna finns i alla våningar ett större rum vid norra, och två mindre vid södra långväggen, utom i tredje våningens östra del som i sin helhet utgör en stor sal. på grund av olika behov av rumsindelning har under olika skeden uppförts i de större rummen mellanvaggar, vilka till en del senare nedtagits. Sålunda har t.ex. matsalen i 1:sta och biblioteket i 2:dra våningen återfatt ursprunglig storlek.

Rumsindelningen, och i stort sett aven möbleringen, är i dag den samma som under V.M. von Borns tid, då slottet restaurerades efter branden och återinvigdes 1883. Senare har dock centralvärme inletts, kök och badrum moderniserats o.s.v., för att göra slottet i modern mening beboeligt. Möbleringen har kompletterats och delvis förnyats.

Ovanstycket ovanför huvudingången upptar Lorentz Creutz och hans hustrus Ebba Duvalls vapen, fyra årtal ur slottets historia, samt det von Bornska vapnet.

Vestibulen med valvtak och golv av stenplattor och den nästan mitt emot ingången belägna trappuppgången utgör en vacker och imponerande enhet. Öster om vestibulen ligger det moderniserade köket, lilla matsalen och två gästrum, tidigare personalens rum. I västra delen av bottenvåningen ligger stora matsalen, vars parkettgolv, marmorimiterande väggpanel och specialbeställda kakelugnar med bilder av slottet och ur Gårdens historia härstammar från 1924, samt två mindre rum. Det ena av dessa användes av Alix von Born som vävkammare. Det är nu inrett i gustaviansk stil. Hela västra delen användes på 1600-talet som förrådsrum.

Trappuppgången avbryts vid halva våningen av en avsats och fortsätter tudelad till följande våning. Vid avsatserna ses fönstermålningar, anskaffade 1900, förestallande dels ägareätternas vapen, dels kungar av Sverige och kesare av Ryssland under vilkas tid Sarvlaksägarna tjänat fosterlandet som krigare och ämbetsmän.

En takmålning, troligen utförd på 1740-talet, finns i 2:dra våningens trapphall. Två andra takmålningar, med religiöst-allegoriskt motiv, troligen utförda på 1720-talet, finns i två mindre rum i 2:dra våningens SW och SO horn. Förmaket innanför trapphallen har inretts och färgsatts av Alix von Born. Golvet här, liksom två rum i östra delen av 2:dra våningen, är gammal furuparkett, som blottades då efter branden ett övre, sannolikt på 1820-talet lagt, golv revs bort. I förmaket liksom i andra rum observeras målningar av Gunnar Berndtson och Albert Edelfelt; den förre var V.M. von Borns svåger.

Andra våningens kakelugnar är sengustavianska, från slutet av 1700-talet. I våningens östra del finns sängkammare, arbetsrum och ett gästrum samt två moderna badrum. I västra delen upptar biblioteket med c. 3000 band och från V.M. von Borns tid härstammande inredning, största utrymmet. I det lilla s.k. Jaktrummet i SW hörnet finns en av de nyssnämnda takmålningarna. Tapeterna i dessa rum är från 1880-talet.

Tredje våningen domineras av stora salen, som upptar hela östra delen. Den är försedd med musikläktare och en imponerande kakelugn med ramstycke av gotländsk sandsten. på väggarna hänger porträtt av Sarvlaks-ägare och deras hustrur: norra kortväggen domineras av Lorentz Creutz, vilket tillskrives Ehrenstrahl eller hans skola. På östra väggen ses porträtt av rnedlemmar av ätterna Creutz och von Morian, bl.a. av karolinen Carl Johan Creutz, målat av Olof Arenius, och ett av Lorentz Pasch utfört porträtt av karolinens dotter, Hedvig Helena, gift von Morian.

Porträttet av Johan Christoffer von Morians hustru, f. Rotkirch är målat av Schillmark och av dottern Katarina Elisabet samt hennes man S.F. von Born av Lind.

I biljardsalen mitt emot trappuppgången hänger portratt av den sista privata Sarvlaksägaren, Ernst von Born och bans hustru Alix, f. Selin, vardera rnålade av Thom. I 3:dje våningens västra del finns två större och ett mindre gästrum, och ett modernt badrum.

Vindsvåningen är oinredd. Genom en lucka kommer man upp på en takterass. Härifrån har man överblick Over de båda flygelbyggnaderna, av vilka den östra byggdes i trä 1793, brann ned 1880 och återuppbyggdes 1881 av sten, och över gårdsparterren I fransk stil från 1932. Man har också en vidsträckt utsikt över Stor-Sarvlaks gårds i dag ca 1300 ha stora skogar och drygt 300 ha odlingar.

Juli 1981